Dags att tala klarspråk

Man kan säga, och känna, mycket om att Donald Trump vann valet i USA. Men jag behöver inte fler analyser om varför det gick som det gick. Det finns en fullt rimlig anledning till det osannolika valresultatet: det fanns ingen annan kandidat än Trump som talade klarspråk. Jag gillar inte det han säger, inte alls. Jag tycker han är bedrövlig, hans värderingar suger och han är ovärdig ämbetet. Men till skillnad från många andra politiker så säger han något om det som är obehagligt, det politiskt inkorrekta. Han tar debatten. I total brist på finess och utan rimliga lösningar, men han tar debatten. Han duckar inte.

I Sverige är vi halvvägs i mandatperioden. För mycket tid av de första två åren har gått åt till att manövrera i ett debattlandskap där ett politiskt korrekt etablissemang har dragit upp alltför snäva gränser kring vad som är rimligt att prata om och inte. Utanför de gränserna står våra väljare och funderar på när deras förtroendevalda ska sluta snacka politiska och börja snacka svenska? Och när skönmålande av det som är svårt att prata om ska upphöra till förmån för ett modigt samtal om lösningar, som kan vara både obekväma och svåra att landa i – men som är det som är relevant för människor.

Halvvägs i mandatperioden – det betyder två år kvar att bli bättre på. Två år att göra mitt bästa för att bli det bästa politiska alternativet – det enda sättet att vinna val på. Som Jonathan Pie säger: be a better candidate. Inget annat funkar.
Nu är det klarspråk och mod som gäller.

/Anna

”You can either f*ck of to your safe space or you can debate. Being offended doesn’t work anymore. The only thing that works is bothering, doing something, engage in the debate. Talk to people who think differently than you and persuade them with your argument. Stop thinking that the people who don’t agree with you are evil, sexist, racist or stupid and talk to them. Talk to them and persuade them otherwise. Because if you don’t I’ll tell you what you’ll get – you’ll get President Trump.”
/Jonathan Pie

 

 

 

Kommunen ska inte göra skillnad på barn och barn

Olika barn har olika behov, olika sätt att lära och därför behöver det finnas olika skolor. Därför finns också det fria skolvalet – för att alla barn och deras föräldrar ska kunna välja vilken skola som passar dem bäst. Det innebär också att om man inte trivs på en skola, om man upplever att något inte fungerar, så kan man byta. Det är en trygghet, en medborgerlig rättighet.

En förutsättning för valmöjlighet är att det finns olika skolor att välja mellan och därför är det viktigt att en kommun skapar goda förutsättningar för skolverksamhet. Om en kommun inte erbjuder goda förutsättningar för skolverksamhet kommer inga skolor att etablera sig i kommunen och barns och föräldrars valmöjligheter begränsas.
Därför är det bekymmersamt att Nyköpings politiska majoritet uppvisar en så avog inställning till friskolor. Medan S, MP och V i de flesta andra sammanhang talar sig varma för mångfald går resonemanget gällande skolor i en helt annan riktning – istället för ett utbud av olika skolor i Nyköping driver man en linje för ett minskat utbud och därmed en begränsad valmöjlighet för Nyköpingsborna. Plötsligt gäller inte parollen mångfald berikar utan helst ska alla passa in i, och stöpas i, samma form.

De senaste dagarna har lokaltidningen Sörmlands Nyheter rapporterat (läs artikeln här) om ett mail från en av kommunens friskolor till kommundirektören. I mailet framgår tydligt hur friskolan på olika sätt motarbetas av kommunen. Vi vet att fler friskolor upplever samma sak och moderaterna har under lång tid drivit på för att kommunen ska förbättra sin relation med friskolorna. På gymnasienivå exempelvis väljer Nyköpings kommun att betala en ersättning som ligger på drygt 80 % av riksgenomsnittet. Kommunen har under de senaste åren också återkommande hamnat i rättsliga tvister gällande ersättningen till friskolor. Samtidigt hävdar den politiska majoriteten att man inte sparar på skolan…

Det är illa att flera av Nyköpings friskolor idag känner oro för sin överlevnad. Och det är illa att Nyköpings politiska majoritet driver en skolpolitik som begränsar mångfalden inom utbildning när man istället skulle kunna verka för ett rikt skolutbud och gott samarbete och utbyte av erfarenheter skolorna emellan. Såväl kommunala som fristående. Många Nyköpingsbor utnyttjar det fria skolvalet, därmed går många barn på fristående skolor i kommunen. Dessa val måste den politiska ledningen respektera. Och dessa barns utbildning måste värderas lika högt som de barn som valt den kommunala skolan. Kommunen ska inte göra skillnad på barn och barn utan ta ett helhetsansvar för att alla skolbarn i Nyköping får en kvalitativ utbildning, oavsett vilken skola de går på.

/Anna