Kommunen ska inte göra skillnad på barn och barn

Olika barn har olika behov, olika sätt att lära och därför behöver det finnas olika skolor. Därför finns också det fria skolvalet – för att alla barn och deras föräldrar ska kunna välja vilken skola som passar dem bäst. Det innebär också att om man inte trivs på en skola, om man upplever att något inte fungerar, så kan man byta. Det är en trygghet, en medborgerlig rättighet.

En förutsättning för valmöjlighet är att det finns olika skolor att välja mellan och därför är det viktigt att en kommun skapar goda förutsättningar för skolverksamhet. Om en kommun inte erbjuder goda förutsättningar för skolverksamhet kommer inga skolor att etablera sig i kommunen och barns och föräldrars valmöjligheter begränsas.
Därför är det bekymmersamt att Nyköpings politiska majoritet uppvisar en så avog inställning till friskolor. Medan S, MP och V i de flesta andra sammanhang talar sig varma för mångfald går resonemanget gällande skolor i en helt annan riktning – istället för ett utbud av olika skolor i Nyköping driver man en linje för ett minskat utbud och därmed en begränsad valmöjlighet för Nyköpingsborna. Plötsligt gäller inte parollen mångfald berikar utan helst ska alla passa in i, och stöpas i, samma form.

De senaste dagarna har lokaltidningen Sörmlands Nyheter rapporterat (läs artikeln här) om ett mail från en av kommunens friskolor till kommundirektören. I mailet framgår tydligt hur friskolan på olika sätt motarbetas av kommunen. Vi vet att fler friskolor upplever samma sak och moderaterna har under lång tid drivit på för att kommunen ska förbättra sin relation med friskolorna. På gymnasienivå exempelvis väljer Nyköpings kommun att betala en ersättning som ligger på drygt 80 % av riksgenomsnittet. Kommunen har under de senaste åren också återkommande hamnat i rättsliga tvister gällande ersättningen till friskolor. Samtidigt hävdar den politiska majoriteten att man inte sparar på skolan…

Det är illa att flera av Nyköpings friskolor idag känner oro för sin överlevnad. Och det är illa att Nyköpings politiska majoritet driver en skolpolitik som begränsar mångfalden inom utbildning när man istället skulle kunna verka för ett rikt skolutbud och gott samarbete och utbyte av erfarenheter skolorna emellan. Såväl kommunala som fristående. Många Nyköpingsbor utnyttjar det fria skolvalet, därmed går många barn på fristående skolor i kommunen. Dessa val måste den politiska ledningen respektera. Och dessa barns utbildning måste värderas lika högt som de barn som valt den kommunala skolan. Kommunen ska inte göra skillnad på barn och barn utan ta ett helhetsansvar för att alla skolbarn i Nyköping får en kvalitativ utbildning, oavsett vilken skola de går på.

/Anna 

Äntligen – ett steg i rätt riktning…

Moderaternas tydliga fokus på skola och jobb börjar ge resultat – på gårdagens kommunfullmäktige konstaterade också Socialdemokraterna att kunskapsresultaten i våra skolor behöver höjas och fler människor behöver komma i arbete. Det är ett välkommet steg i rätt riktning, men fortfarande saknas konkreta besked om hur Nyköpings röd-gröna majoritet ska stärka skolan. Den budget Socialdemokraterna har lagt för skolan de kommande åren täcker kostnads- och volymökningar men innebär ingen satsning. Inte heller ger majoriteten några besked om hur Nyköping ska möta den lärarbrist som försvårar arbetet i skolor över hela landet. Moderaternas budgetalternativ för Nyköping innebär en tydlig satsning på skolan som också ger möjlighet till kvalitetshöjning och utveckling. Redan i våras lade vi även fram förslag för hur vi kan möta lärarbristen och tillvarata ny teknik i undervisningen.

För att få fler människor i arbete och sänka kostnaderna för försörjningsstödet föreslår majoriteten en lösning med tillfälliga jobb inom den kommunala verksamheten. Det är en lösning som kan få en snabb effekt, men med stor risk att människor sedan går vidare till annan bidragsform, dvs lämnar försörjningsstödet (som kommunen betalar) för en tillfällig anställning och sedan återgår till arbetslöshet och då uppbär a-kassa (som staten betalar). Moderaterna har tillsammans med Alliansen arbetat fram en modell som tar ett större samhällsekonomiskt ansvar. ”Nyköpingsinitiativet” bygger på samverkan med näringslivet och en individualiserad process för att matcha människor till riktiga, varaktiga jobb. Det är en modell som inte ger lika snabba resultat på kommunens ekonomi på kort sikt, men däremot bättre resultat på längre sikt och med en positivt utveckling över tid. Det är också en modell som är applicerbar på flera situationer – medan majoritetens förslag endast kan användas när det gäller försörjningsstödet så innebär ”Nyköpingsinititiativet” att vi riggar en arbetsmodell i kommunen som också kan användas vid andra tillfällen såsom när företag varslar.

Det är positivt att Nyköpings socialdemokratiska ledning äntligen ser vikten av ett kunskapsfokus  – men det räcker inte med ord för att stärka skolan i Nyköping. Också insikten att satsningar krävs för att få fler människor i jobb är välkommen och viktig -men där majoriteten väljer en kortsiktig mer begränsad lösning väljer Moderaterna och Alliansen en långsiktigt hållbar satsning som stärker Nyköping över tid.

/Anna

bild-sn-12-okt-2016

Ur Södermanlands Nyheter 12 okt 2016

Det behövs ett tydligare politiskt fokus på företagande i Nyköping

När Svenskt Näringsliv idag presenterar sin ranking över företagsklimatet återfinns Nyköping på plats 123. Det innebär ytterligare ett tapp om 11 placeringar sedan förra året och att den negativa trenden sedan noteringen 2012 på plats 92 fortsätter.

Utvecklingen går åt fel håll.

Nyköping har goda förutsättningar att vara en av Sveriges bästa företagarkommuner. Vi ligger geografiskt mycket bra med närheten till Stockholm och som en del i Mälardalsregionen som är Sveriges starkaste tillväxtmotor. Vi har Skavsta flygplats, vi har närhet till Oxelösunds hamn och med Ostlänken på väg stärker vi vår regionala tågtrafik markant. Nuläget är med andra ord bra och framtidsutsikterna ännu bättre. Ändå når inte Nyköping högre än mittenskiktet när kommunens företagare får tycka till om hur det är att vara företagare i Nyköping. Endast 42% tycker att företagsklimatet är bra.

På frågan hur kommunen kan förbättra sitt företagsklimat är det tre svarsalternativ som sticker ut: bättre dialog mellan kommun och företagare, bättre förståelse för företagande hos politiker och tjänstemän samt snabbare handläggning.

De åtgärder som bör vidtas nu är alltså ett arbete för att stärka dialogen mellan kommun och företagare, likaså för att öka förståelsen för företagande hos såväl politiker som tjänstemän samt se över rutinerna för handläggning för att kunna öka takten i handläggningsarbetet.

För mig och moderaterna spelar våra företag en viktig roll i vårt samhälle. Det är företagen som driver utveckling och skapar arbetstillfällen. Det är företagen som driver tillväxt och därmed är en av politikens viktigaste uppgifter att skapa goda förutsättningar för företagande. Jag vill se ett mycket tydligare politiskt fokus på företagande i Nyköping, och som en markör för var moderaterna lägger ribban så sätter vi i det budgetalternativ vi nu skrivit fram för 2017 ett långsiktigt mål om att Nyköping 2020 ska nå topp 30 på svenskt Näringslivs ranking. Det är ett ambitiöst mål och för att nå dit krävs politiska förslag för hur vi kan förbättra de områden som våra företagare pekat ut som särskilt angelägna att stärka. Tillsammans med våra Allianskollegor har moderaterna redan lagt fram förslag för hur vi ska förbättra kommunens service till våra företag (genom att införa den så kallade Rättviksmodellen) samt hur vi via upphandling ska verka för att stärka våra lokala företagare (genom att utreda principbeslut om livsmedel). Det är två förslag som för med sig en annan syn på företagande – dels att kommunens myndighetsutövande inte utesluter en hög servicenivå gentemot företagarna, dels att upphandling i större utsträckning kan vara ett politiskt verktyg för att stimulera det lokala näringslivet.

De här förslagen räcker naturligtvis inte och vårt arbete för att hitta fler och bättre lösningar för att stärka företagsklimatet i Nyköping fortgår. Dagens besked om Nyköpings försämrade rankingplats är ytterligare en sporre i det arbetet. Jag är övertygad om att vi kan nå helt andra nivåer – Nyköping kan mer!

/Anna

Här hittar du Nyköping på årets ranking från Svenskt Näringsliv.

Krafttag måste tas för att möta lärarbristen och stärka skolan

Sverige står inför en oroande lärarbrist och Nyköping är inget undantag. När skolan startar nästa vecka saknas flera pedagoger i kommunens skolor. Ska Nyköping i hård konkurrens med andra kommuner lyckas attrahera duktig utbildningspersonal – och behålla dem vi har – måste åtgärder vidtas för att dels höja kommunen som arbetsgivare, men också för att skapa de bästa förutsättningarna för lärarna i skolan. Vi moderater lade i våras fyra förslag för att möta lärarbristen (Se förslagen i sin helhet här). De förslagen har kommunens rödgröna majoritet ännu inte kommenterat, inte heller har de presenterat några egna åtgärder för att möta lärarbristen. Det tyder på en oroande brist på handlingsförmåga i en situation där krafttag måste tas för att stärka skolan – ett arbete i vilket lärarna utgör vår viktigaste resurs.
I dagens Sörmlands Nyheter påminner vi om våra fyra förslag för att möta lärarbristen och stärka skolan:

Satsa på lärarna så stärks skolan

Bristen på lärare är stor i hela landet och i Sörmland har antalet lediga lärarjobb fördubblats sedan förra året (SR p4). I Nyköping saknas 30 pedagoger inför skolstarten. Situationen kräver omfattande åtgärder på nationell nivå, men stora insatser kan göras lokalt och vi moderater har föreslagit fyra åtgärder för att möta lärarbristen i Nyköpings skolor:

Arbetsgivarstrategi. Att kommunen blir en attraktivare arbetsgivare är en förutsättning för att kunna rekrytera och behålla personal inom ett område där bristen på utbildad personal är stor och växande. Vi vill att det tas fram en rekryterings- och arbetsgivarstrategi för utbildningspersonal. Den ska innehålla såväl strategiska vägar för att rekrytera personal men också en strategi för att successivt höja kommunen som arbetsgivare.

 Lärarassistenter. Det är nödvändigt att ge våra lärare möjligheter att vara just lärare och inte belastas med annat arbete. Därför vill vi att kommunen, på försök, anställer assistenter till lärarlag och att lärarlagen avgör assistentens arbetsuppgifter utifrån de behov som finns. Om försöken utfaller väl kan lösningen permanentas för att ge lärarna mer tid i klassrummen.

Undervisande assistenter. Vi vill att kommunen prövar att anställa utbildade akademiker med goda kunskaper i olika skolämnen. Dessa ska sedan under handledning av lärare vara ämnesundervisande assistenter. Den handledande läraren har ansvaret för betygssättning.

Introduktionsläsplattor. För att underlätta för nyanlända barn vill vi att kommunen ger barnen en läsplatta var med förberedda appar, på elevens eget språk och med översättningshjälp. Här kan eleven inhämta nödvändig kunskap både om lärandet och om hur vårt samhälle fungerar.

Skolan måste fungera och i tider när trycket är hårt måste politiken ta ansvar och hitta nya lösningar. Vår ambition är att Nyköping ska bli en kunskapskommun – något vi bara uppnår om vi satsar på lärarna.

Anna af Sillén (M)
Jan Bonnier (M)
Petter Söderblom (M)

Vi måste jobba för en bättre lösning för Nyköping

Den senaste tiden har diskussionerna om regionfrågan tilltagit i styrka. Allt fler protester hörs mot såväl själva förslaget som mot den process som omgärdar det.

Det är lätt att förstå varför. Nyköping och grannkommunen Oxelösund, blir på den nya socialdemokratiska kartan en slutstation längst ner i den föreslagna regionen. Att jämföras med verklighetens läge där Nyköpingsregionen är ett tillväxtnav längst östkusten med ett självklart näringslivsstråk i nord-sydlig riktning.

Statens organisering måste kunna utvecklas och förändras, men det måste ske med hänsyn till naturliga samband. Arbetsmarknadens behov bör styra och en demokratisk process där såväl medborgare som näringsliv får komma till tals måste föregå ett så här stort beslut.

Jag anser inte att den så kallade  Svealandsregionen är den bästa lösningen för Nyköping. Och jag tycker att förankringsprocessen är under all kritik. Regeringen försöker nu forcera fram en lösning som de själva inte lyckats förklara fördelarna med. I Sörmlands regionförbund finns en tydlig politisk majoritet mot regionbildning 2019 – det beskedet gäller från Sörmland och utredarnas besked var från början att inget län skulle tvingas in i processen redan 2019 mot sin vilja. Indelningskommitténs besked i veckan talar för att man nu bryter det löftet. Det kan vi inte acceptera.

En sådan här genomgripande förändring måste komma underifrån och bygga på naturliga, funktionella samband. Ska vi förändra vår länsindelning måste det ske på goda grunder och med rätt målsättning. Vi kommer leva med förändringen lång tid framöver. I det sammanhanget är det märkligt att Urban Granström (S), kommunstyrelseordförande i Nyköping, menar (SN 1/7) att det viktigaste är att rädda de 300 jobb i offentlig sektor som hotas av förslaget. Det är ännu ett socialdemokratiskt uttalande som ger en bild av att man inte ser näringslivets roll i utvecklingen. Och det är att förminska regionfrågan, som handlar om så mycket mer än så.

Vidare kommenterar Urban Granström på Twitter att Moderaternas kritik av regionförslaget är ”illa för bilden av Nyköping”. I beg to differ. Jag tror snarare att illa för Nyköping är när dess politiker lägger sig platt för ett dåligt förslag. Bra för Nyköping vore om vi politiker tillsammans kunde verka för ett förslag som skulle ge vår kommun de bästa förutsättningarna för fortsatt god tillväxt. Ett första steg bör vara att vi i Nyköping samlar oss kring samma ställningstagande som länet i övrigt, nämligen ett nej till en storregion 2019. Detta för att skapa tid för ett ordentligt förankringsarbete kring ett förslag som har mejslats fram med öppna ögon för vilka funktioner och förutsättningar som bäst stärker vårt samhälle.

/Anna

Mer om regionfrågan:

Dags att säga något, S!

Det finns inget folkligt stöd för Svealandsregionen 

M säger nej till storregion 2019

För att värna miljön måste vi värna de miljövänliga

Idag skriver jag i Sörmlands Nyheter om vikten av att värna våra lokala livsmedelsproducenter – och hur vi därigenom värnar miljön. Lägger även in texten här på bloggen:

Miljöfrågan är en av vår tids absolut viktigaste frågor. Den påverkar det mesta i vår vardag – stort som smått. Luften vi andas, maten vi äter och naturen vi lever i. Och av. Engagemang och ansvarstagande för miljön tror jag bäst skapas genom goda förutsättningar och smidiga lösningar. Det ska vara lätt att vara klimatsmart. Och slarv eller missbruk ska beivras.

I Nyköping har miljödebatten den senaste tiden handlat om köttkonsumtion. Upprinnelsen till det är majoritetens beslut om en köttfri dag i skolorna, som av förklarliga skäl fått lokala köttproducenter att reagera.

I Sverige tenderar vi att beskriva lantbruket som en miljöhotande verksamhet, trots att den i stor utsträckning utgör ett miljövårdande inslag i landskapet. Det landskap, den miljö, som vi idag njuter av att ha omkring oss skulle se helt annorlunda ut om den yrkeskår som idag brukar och håller efter den inte fanns. Självklart är utgångspunkten att lantbruket har en negativ miljöpåverkan. Men det måste sättas i relation, inte bara till dess positiva påverkan, utan också till hur det ser ut i andra länder. Och i en global jämförelse är vårt svenska lantbruk ett av de mest reglerade både när det gäller klimatpåverkan och djurskydd. Det är alltså det lantbruket – den livsmedelsproduktionen – vi bör välja att stötta om vi vill verka för en positiv klimatutveckling.

Därför tycker jag att den röd-gröna majoritetens beslut att införa en köttfri dag i kommunens skolor är ett steg i fel riktning. Istället för att ta ett helhetsgrepp på miljö- och livsmedelsfrågan genom att exempelvis via upphandlingar till kommunala verksamheter stötta den närproducerade, miljövänliga maten (och minska på konsumtionen av den importerade mindre miljövänliga), tar man ett snabbt och till synes dåligt underbyggt beslut, som förvisso minskar köttkonsumtionen i skolorna något. Men som får en marginell, om ens någon, positiv effekt på miljön som helhet. Ett populistiskt slag i luften för miljön – men ett kraftfullt slag under bältet på kommunens egna producenter. En av dem, Carl Wachtmeister, konstaterar i ett inlägg i SN (5/2) att om vi valde svenskt kött skulle vi kunna ha fler köttfria dagar i skolan och ändå gynna våra egna mer miljövänliga producenter. Det är en viktig poäng.

När jag har diskuterat Köttfri måndag är det fler meningsmotståndare som till slut resignerar till kommentaren ”det har i alla fall gett klimatfrågan uppmärksamhet.” Men politikens uppgift är inte att fatta beslut som skapar uppmärksamhet, det är att fatta beslut som skapar de bästa förutsättningarna för medborgarna. Och i det här fallet, också för miljön.

Anna af Sillén (m)

(sedan årsskiftet) 2:e vice ordförande, Miljönämnden i Nyköping

Allas lika värde har vi alla ansvaret att värna

Jag minns, i glasklar skärpa, hur en man trollband en fullsatt aula på Tessinskolan i Nyköping. Det är tjugo år sedan och jag var en av de studenter som gick i tredje ring på gymnasiet. Mannen, smal och grånad, berättade om sitt liv – och sin flykt från koncentrationsläger i Tyskland. Hans livshistoria gjorde ett sådant avtryck att det kändes rent fysiskt. Han överlevde ett kapitel av Europas mest fruktansvärda historia. Och han valde att berätta, så att vi alltid skulle veta och aldrig skulle glömma.
Så att det aldrig skulle kunna upprepas.
Idag är det Förintelsens Minnesdag. 69 år sedan Auschwitz befriades. Och det är, fortfarande och för alltid, upp till oss alla att minnas och agera. Och kämpa mot krafter som inte accepterar alla människors lika värde.

/Anna