Viljan att välja sin vardag minskar inte med åldern

Jag vill kunna påverka min vardag och mitt liv så mycket som möjligt. Det vill jag nu och det kommer jag vilja när jag blir gammal. Tanken att som äldre inte få styra sin vardag i den utsträckning man önskar tror jag oroar många. Att valfriheten inte ska minska med åldern borde vara självklart, men de åtgärder som Nyköpings politiska majoritet (S V MP) nu vidtar gentemot våra hemtjänstföretag pekar på en helt annan inställning. Efter årsskiftet införs nya krav på våra välfärdsföretag som kommer göra det betydligt svårare för de nu befintliga företagen att bedriva verksamhet i vår kommun. Och det kommer knappast locka fler företag att etablera sig här. Kravet innebär att alla företag (oavsett storlek) ska vara verksamma i hela kommunen och omöjliggör med andra ord för små kundnära, företag att etablera sig på exempelvis mindre orter ute på landsbygden. De företagare jag har varit i kontakt med vittnar om en stor oro inför de försämrade förutsättningarna att bedriva hemtjänstverksamhet i Nyköping. Och flera ställer frågan hur Miljöpartiet kan stötta ett förslag som kommer öka bilåkandet kors och tvärs över kommunen?

Situationen för de privata hemtjänstföretagen är redan ansträngd då höjningen av timersättningen inte motsvarat kostnadsökningarna under ett flertal år. Därför dras såväl kommunens egen verksamhet som de privata utförarna med svårigheter att få sina kostnader täckta. En realistisk timersättning är nödvändig och Moderaterna har föreslagit att, efter en kompenserande nivåkorrigering, kommunen årligen justerar timersättningen för hemtjänsten så att den följer vård- och omsorgsprisindex. Det förslaget har vi dock inte fått gehör för, istället försvåras nu situationen ytterligare för våra hemtjänstföretag och den kommunala hemtjänsten fortsätter att jobba inom alltför snäva ekonomiska ramar.

Trots att den S-ledda majoriteten säger sig vara för valfrihet för våra äldre så drivs en politik som på sikt omöjliggör för andra utövare än kommunens egen (vars förlust täcks med skattemedel). I framtiden riskerar våra äldre att inte ha några alternativ att välja mellan när det gäller vilka som ska sköta om dem. Så vill inte jag ha det när jag bli gammal. Jag vill tvärtom ha goda valmöjligheter och hög kvalitet på den välfärd jag betalat för genom livet. En förutsättning för det är att just kvalitetsfrågan får styra i välfärden. De människor som vill driva företag inom vår välfärd bör välkomnas med goda förutsättningar och tydliga kvalitetskrav, inte avfärdas med hopplösa förutsättningar och politisk motvilja.

/Anna

Se mer om Nyköpingsmoderaternas kritik mot de försämrade förutsättningarna för hemtjänstföretag på SVT Sörmland och i Sörmlands Nyheter samt på vår hemsida.

Det behövs ett tydligare politiskt fokus på företagande i Nyköping

När Svenskt Näringsliv idag presenterar sin ranking över företagsklimatet återfinns Nyköping på plats 123. Det innebär ytterligare ett tapp om 11 placeringar sedan förra året och att den negativa trenden sedan noteringen 2012 på plats 92 fortsätter.

Utvecklingen går åt fel håll.

Nyköping har goda förutsättningar att vara en av Sveriges bästa företagarkommuner. Vi ligger geografiskt mycket bra med närheten till Stockholm och som en del i Mälardalsregionen som är Sveriges starkaste tillväxtmotor. Vi har Skavsta flygplats, vi har närhet till Oxelösunds hamn och med Ostlänken på väg stärker vi vår regionala tågtrafik markant. Nuläget är med andra ord bra och framtidsutsikterna ännu bättre. Ändå når inte Nyköping högre än mittenskiktet när kommunens företagare får tycka till om hur det är att vara företagare i Nyköping. Endast 42% tycker att företagsklimatet är bra.

På frågan hur kommunen kan förbättra sitt företagsklimat är det tre svarsalternativ som sticker ut: bättre dialog mellan kommun och företagare, bättre förståelse för företagande hos politiker och tjänstemän samt snabbare handläggning.

De åtgärder som bör vidtas nu är alltså ett arbete för att stärka dialogen mellan kommun och företagare, likaså för att öka förståelsen för företagande hos såväl politiker som tjänstemän samt se över rutinerna för handläggning för att kunna öka takten i handläggningsarbetet.

För mig och moderaterna spelar våra företag en viktig roll i vårt samhälle. Det är företagen som driver utveckling och skapar arbetstillfällen. Det är företagen som driver tillväxt och därmed är en av politikens viktigaste uppgifter att skapa goda förutsättningar för företagande. Jag vill se ett mycket tydligare politiskt fokus på företagande i Nyköping, och som en markör för var moderaterna lägger ribban så sätter vi i det budgetalternativ vi nu skrivit fram för 2017 ett långsiktigt mål om att Nyköping 2020 ska nå topp 30 på svenskt Näringslivs ranking. Det är ett ambitiöst mål och för att nå dit krävs politiska förslag för hur vi kan förbättra de områden som våra företagare pekat ut som särskilt angelägna att stärka. Tillsammans med våra Allianskollegor har moderaterna redan lagt fram förslag för hur vi ska förbättra kommunens service till våra företag (genom att införa den så kallade Rättviksmodellen) samt hur vi via upphandling ska verka för att stärka våra lokala företagare (genom att utreda principbeslut om livsmedel). Det är två förslag som för med sig en annan syn på företagande – dels att kommunens myndighetsutövande inte utesluter en hög servicenivå gentemot företagarna, dels att upphandling i större utsträckning kan vara ett politiskt verktyg för att stimulera det lokala näringslivet.

De här förslagen räcker naturligtvis inte och vårt arbete för att hitta fler och bättre lösningar för att stärka företagsklimatet i Nyköping fortgår. Dagens besked om Nyköpings försämrade rankingplats är ytterligare en sporre i det arbetet. Jag är övertygad om att vi kan nå helt andra nivåer – Nyköping kan mer!

/Anna

Här hittar du Nyköping på årets ranking från Svenskt Näringsliv.

För att värna miljön måste vi värna de miljövänliga

Idag skriver jag i Sörmlands Nyheter om vikten av att värna våra lokala livsmedelsproducenter – och hur vi därigenom värnar miljön. Lägger även in texten här på bloggen:

Miljöfrågan är en av vår tids absolut viktigaste frågor. Den påverkar det mesta i vår vardag – stort som smått. Luften vi andas, maten vi äter och naturen vi lever i. Och av. Engagemang och ansvarstagande för miljön tror jag bäst skapas genom goda förutsättningar och smidiga lösningar. Det ska vara lätt att vara klimatsmart. Och slarv eller missbruk ska beivras.

I Nyköping har miljödebatten den senaste tiden handlat om köttkonsumtion. Upprinnelsen till det är majoritetens beslut om en köttfri dag i skolorna, som av förklarliga skäl fått lokala köttproducenter att reagera.

I Sverige tenderar vi att beskriva lantbruket som en miljöhotande verksamhet, trots att den i stor utsträckning utgör ett miljövårdande inslag i landskapet. Det landskap, den miljö, som vi idag njuter av att ha omkring oss skulle se helt annorlunda ut om den yrkeskår som idag brukar och håller efter den inte fanns. Självklart är utgångspunkten att lantbruket har en negativ miljöpåverkan. Men det måste sättas i relation, inte bara till dess positiva påverkan, utan också till hur det ser ut i andra länder. Och i en global jämförelse är vårt svenska lantbruk ett av de mest reglerade både när det gäller klimatpåverkan och djurskydd. Det är alltså det lantbruket – den livsmedelsproduktionen – vi bör välja att stötta om vi vill verka för en positiv klimatutveckling.

Därför tycker jag att den röd-gröna majoritetens beslut att införa en köttfri dag i kommunens skolor är ett steg i fel riktning. Istället för att ta ett helhetsgrepp på miljö- och livsmedelsfrågan genom att exempelvis via upphandlingar till kommunala verksamheter stötta den närproducerade, miljövänliga maten (och minska på konsumtionen av den importerade mindre miljövänliga), tar man ett snabbt och till synes dåligt underbyggt beslut, som förvisso minskar köttkonsumtionen i skolorna något. Men som får en marginell, om ens någon, positiv effekt på miljön som helhet. Ett populistiskt slag i luften för miljön – men ett kraftfullt slag under bältet på kommunens egna producenter. En av dem, Carl Wachtmeister, konstaterar i ett inlägg i SN (5/2) att om vi valde svenskt kött skulle vi kunna ha fler köttfria dagar i skolan och ändå gynna våra egna mer miljövänliga producenter. Det är en viktig poäng.

När jag har diskuterat Köttfri måndag är det fler meningsmotståndare som till slut resignerar till kommentaren ”det har i alla fall gett klimatfrågan uppmärksamhet.” Men politikens uppgift är inte att fatta beslut som skapar uppmärksamhet, det är att fatta beslut som skapar de bästa förutsättningarna för medborgarna. Och i det här fallet, också för miljön.

Anna af Sillén (m)

(sedan årsskiftet) 2:e vice ordförande, Miljönämnden i Nyköping

Nej tack till kvotering – av såväl kvinnor som män

Igår öppnade finansminister Anders Borg för att en lagstiftning om kvotering kan bli aktuell om vi inte ser en ökad vilja till förändring när det gäller antalet kvinnor i bolagsstyrelser (DN 24/6). Vi Moderatkvinnor säger nej till kvotering. Något som vår ordförande Saila Quicklund är mycket tydlig med i dagens DN. Kvinnor ska känna att de sitter i en styrelse av en enda anledning – att de är rätt person och har rätt kompetens för platsen. Detsamma bör naturligtvis gälla män.

Kanske då lika bra att vara extra tydlig med att vårt nej till kvotering gäller såväl män som kvinnor. Att inte börja kvotera in kvinnor är lika viktigt som att sluta kvotera in män, vilket sker i idag i och med att rekryteringsförfarandet inte är tillräckligt bra. Som ekonomikrönikör Pia Gripenberg uttrycker det ”Få kvinnor vill bli kvoterade in i styrelser. De vill sitta där i kraft av sin egen kompetens. Samtidigt sitter manliga ledamöter kvar på sina poster, till synes bekymmerslösa över att deras främsta merit är att de jagar älg med styrelsens ordförande.” Det är såklart lite raljant uttryckt, och självklart gäller det inte alla män. Men det sker, och rekryteringsprocesserna är så pass begränsade till mindre kretsar att kompetenta kvinnor inte blir lika lätta att hitta. Trots att det idag inte råder någon som helst brist på välutbildade kvinnor. Och här har vi en nyckel till den sneda könsfördelningen i såväl bolagsstyrelser som ledningsgrupper – målbild och rekrytering. Det är kompetens som ska räknas, och får kompetens styra blir rekryteringsförfarandet allt mer avgörande. Bolag som sätter upp tydliga mål när det gäller könsfördelningen i sina styrelser och ledningsgrupper och kopplar detta till de kompetenskrav som finns lär inte ha några problem att skapa en jämn fördelning av män och kvinnor.

Det finns goda exempel på hur man kan satsa här – Battle of the numbers är ett svenskt exempel på ett målmedvetet och näringslivsstyrt arbete för att få fler kvinnor till operativa chefspositioner. I dagens DN berättar rekryteringsproffsen Karin Wallin och Eva Andersson, som driver egna rekryteringsfirman Maquire, att de vid sina 300 senaste rekryteringar låtit jobben går till kvinnor.

Det går alltså. Det är som med det mesta annat – when there’s a will there’s a way. Frågan som bör ställas till storbolagen på Svarta Listan är alltså – varför vill ni inte? Och för ett bolag som vill uppfattas som modernt och framåtsträvande borde det vara en tämligen pinsam fråga att tvingas formulera ett konkret svar på. 

I stället för att hota med kvotering bör vi satsa mer på att öka medvetenheten kring behovet av proffsiga rekryteringsförfaranden och väl sammansatta valberedningar med tydliga mål att öka jämställdheten. Och samtidigt fortsätta det politiska arbetet med att anpassa samhällssystem och förändra attityder så att möjligheten ökar för att två personer i en familj ska kunna driva en karriär.

/Anna