Äntligen – ett steg i rätt riktning…

Moderaternas tydliga fokus på skola och jobb börjar ge resultat – på gårdagens kommunfullmäktige konstaterade också Socialdemokraterna att kunskapsresultaten i våra skolor behöver höjas och fler människor behöver komma i arbete. Det är ett välkommet steg i rätt riktning, men fortfarande saknas konkreta besked om hur Nyköpings röd-gröna majoritet ska stärka skolan. Den budget Socialdemokraterna har lagt för skolan de kommande åren täcker kostnads- och volymökningar men innebär ingen satsning. Inte heller ger majoriteten några besked om hur Nyköping ska möta den lärarbrist som försvårar arbetet i skolor över hela landet. Moderaternas budgetalternativ för Nyköping innebär en tydlig satsning på skolan som också ger möjlighet till kvalitetshöjning och utveckling. Redan i våras lade vi även fram förslag för hur vi kan möta lärarbristen och tillvarata ny teknik i undervisningen.

För att få fler människor i arbete och sänka kostnaderna för försörjningsstödet föreslår majoriteten en lösning med tillfälliga jobb inom den kommunala verksamheten. Det är en lösning som kan få en snabb effekt, men med stor risk att människor sedan går vidare till annan bidragsform, dvs lämnar försörjningsstödet (som kommunen betalar) för en tillfällig anställning och sedan återgår till arbetslöshet och då uppbär a-kassa (som staten betalar). Moderaterna har tillsammans med Alliansen arbetat fram en modell som tar ett större samhällsekonomiskt ansvar. ”Nyköpingsinitiativet” bygger på samverkan med näringslivet och en individualiserad process för att matcha människor till riktiga, varaktiga jobb. Det är en modell som inte ger lika snabba resultat på kommunens ekonomi på kort sikt, men däremot bättre resultat på längre sikt och med en positivt utveckling över tid. Det är också en modell som är applicerbar på flera situationer – medan majoritetens förslag endast kan användas när det gäller försörjningsstödet så innebär ”Nyköpingsinititiativet” att vi riggar en arbetsmodell i kommunen som också kan användas vid andra tillfällen såsom när företag varslar.

Det är positivt att Nyköpings socialdemokratiska ledning äntligen ser vikten av ett kunskapsfokus  – men det räcker inte med ord för att stärka skolan i Nyköping. Också insikten att satsningar krävs för att få fler människor i jobb är välkommen och viktig -men där majoriteten väljer en kortsiktig mer begränsad lösning väljer Moderaterna och Alliansen en långsiktigt hållbar satsning som stärker Nyköping över tid.

/Anna

bild-sn-12-okt-2016

Ur Södermanlands Nyheter 12 okt 2016

Krafttag måste tas för att möta lärarbristen och stärka skolan

Sverige står inför en oroande lärarbrist och Nyköping är inget undantag. När skolan startar nästa vecka saknas flera pedagoger i kommunens skolor. Ska Nyköping i hård konkurrens med andra kommuner lyckas attrahera duktig utbildningspersonal – och behålla dem vi har – måste åtgärder vidtas för att dels höja kommunen som arbetsgivare, men också för att skapa de bästa förutsättningarna för lärarna i skolan. Vi moderater lade i våras fyra förslag för att möta lärarbristen (Se förslagen i sin helhet här). De förslagen har kommunens rödgröna majoritet ännu inte kommenterat, inte heller har de presenterat några egna åtgärder för att möta lärarbristen. Det tyder på en oroande brist på handlingsförmåga i en situation där krafttag måste tas för att stärka skolan – ett arbete i vilket lärarna utgör vår viktigaste resurs.
I dagens Sörmlands Nyheter påminner vi om våra fyra förslag för att möta lärarbristen och stärka skolan:

Satsa på lärarna så stärks skolan

Bristen på lärare är stor i hela landet och i Sörmland har antalet lediga lärarjobb fördubblats sedan förra året (SR p4). I Nyköping saknas 30 pedagoger inför skolstarten. Situationen kräver omfattande åtgärder på nationell nivå, men stora insatser kan göras lokalt och vi moderater har föreslagit fyra åtgärder för att möta lärarbristen i Nyköpings skolor:

Arbetsgivarstrategi. Att kommunen blir en attraktivare arbetsgivare är en förutsättning för att kunna rekrytera och behålla personal inom ett område där bristen på utbildad personal är stor och växande. Vi vill att det tas fram en rekryterings- och arbetsgivarstrategi för utbildningspersonal. Den ska innehålla såväl strategiska vägar för att rekrytera personal men också en strategi för att successivt höja kommunen som arbetsgivare.

 Lärarassistenter. Det är nödvändigt att ge våra lärare möjligheter att vara just lärare och inte belastas med annat arbete. Därför vill vi att kommunen, på försök, anställer assistenter till lärarlag och att lärarlagen avgör assistentens arbetsuppgifter utifrån de behov som finns. Om försöken utfaller väl kan lösningen permanentas för att ge lärarna mer tid i klassrummen.

Undervisande assistenter. Vi vill att kommunen prövar att anställa utbildade akademiker med goda kunskaper i olika skolämnen. Dessa ska sedan under handledning av lärare vara ämnesundervisande assistenter. Den handledande läraren har ansvaret för betygssättning.

Introduktionsläsplattor. För att underlätta för nyanlända barn vill vi att kommunen ger barnen en läsplatta var med förberedda appar, på elevens eget språk och med översättningshjälp. Här kan eleven inhämta nödvändig kunskap både om lärandet och om hur vårt samhälle fungerar.

Skolan måste fungera och i tider när trycket är hårt måste politiken ta ansvar och hitta nya lösningar. Vår ambition är att Nyköping ska bli en kunskapskommun – något vi bara uppnår om vi satsar på lärarna.

Anna af Sillén (M)
Jan Bonnier (M)
Petter Söderblom (M)

Så här vill vi Moderater utveckla skolan i Nyköping

I lördagens SN skrev jag och mina moderata kollegor om hur vi vill utveckla skolan i Nyköping:

För att ha en bra skola måste man ha bra, välutbildade lärare. Satsningen på förstelärare i kommunen är ett första steg. Det måste följas upp med att införa lektorat, för att säkerställa en hög ämneskompetens.

Vi vill säkerställa att alla elever får sin garanterade undervisningstid. Idag finns inget krav på grundskolor att redovisa att eleverna fått den tid de har rätt till i alla ämnen. På gymnasienivå finns denna skyldighet, därför har vi för avsikt att införa det också på grundskolenivå, vilket blir en klar kvalitetshöjning.

De som lär sig främmande språk tidigt, lär sig i allmänhet snabbare, blir bättre på sitt modersmål och även på andra områden. Därför tänker vi införa undervisning i moderna språk, helst redan från åk 4, men senast i åk 6.

Alla barn ska ha samma förutsättningar när de börjar skolan – därför driver vi frågan om alla barns rätt till 30 timmars förskola. Vi vill också att såväl grundskole- som gymnasielever ska ha tillgång till en frivillig sommarskola för att klara godkända betyg.

Vi vill stoppa missgynnandet av friskolorna som (S) idag bedriver genom att låta de kommunala skolornas förluster täckas med skattepengar medan friskolorna får klara sig på tilldelade medel. Det är en oacceptabel särbehandling.

Vi vill utveckla, öka antalet och höja kvaliteten på högstadieprofilerna, men hur klasserna organiseras är inte en fråga vi politiker kan påverka. Det är, enligt skollag, en rektorsfråga. Vi tror på idén att öka integration och dynamik med blandade klasser men vill understryka vikten av att varje elev får möjlighet att utvecklas utifrån sin individuella förmåga. Vi ser allvarligt på att skolledningen ännu inte lyckas informera elever, föräldrar och personal på ett sätt som skapar förståelse och lugn.

Vi satsar i vår budget fem miljoner kronor mer på skolan än majoriteten.

Anne-Marie Wigertz, oppositionsråd

Anniola Nilsson, 2:e v. ordf 
Barn- & Ungdomsnämnden

Anna af Sillén, ledamot Barn- & Ungdomsnämnden

Petter Söderblom, ledamot Barn- & Ungdomsnämnden

Du kan även läsa texten på Nyköpingsmoderaternas hemsida: http://www.moderat.se/debatt/detta-vill-moderaterna-med-skolan-i-nykoping

Läs också gärna Dagens Samhälles artikel om hur skolresultaten är sämst i S-styrda kommuner: http://bit.ly/1dIcRKf

/Anna

Skattesänkningarna har gett mer till skolan

I dagens Södermanlands Nyheter skriver jag och mina moderata kollegor i Barn- och Ungdomsnämnden i Nyköping, Anniola Nilsson och Petter Söderblom, om hur Alliansens skattesänkningar (och arbetslinje) har genererat mer pengar till välfärden. Och om hur fel Socialdemokraterna Löfven, Baylan och Helmersson Olsson har när de hävdar motsatsen.

Skattesänkningar har inneburit mer pengar till skolan!

Replik på Löfven, Baylan och Helmersson Olsson (S) i SN 19/12.

De socialdemokratiska företrädarna går i vanlig ordning igång på det felaktiga tänket att sänkta skatter innebär försämrad välfärd. Inget kunde vara mer felaktigt. Alliansens skattesänkningar, som gjort det mer lönsamt att jobba och billigare att anställa, har bidragit till att det skapats 200 000 jobb – i en djup lågkonjunktur. Därmed har välfärden tillförts mångmiljardbelopp. Att sänkt skatt innebär ökade skatteintäkter är för oss inget konstigt, men vi förstår att de socialdemokratiska företrädarna har svårt att acceptera detta. När det specifikt gäller utbildningen i Sverige så får den idag över 16 miljarder kronor mer per år, i jämförelse mellan 2006 och 2012 (siffran justerad för inflation).

Socialdemokraterna försöker skjuta över ansvaret som deras egna lokala företrädare har på regeringen. Det är uppenbarligen så att allianspolitiken på riksnivå har svårare att få genomslag i socialdemokratiskt styrda kommuner. Huruvida socialdemokraterna i Nyköpings kommun har misslyckats i sin skolpolitik låter vi vara osagt, men av debattinlägget att döma är det är tydligt att Stefan Löfvén m.fl. tycker så.

Socialdemokraternas ekvation går inte ihop. När de höjer skatterna kommer de indirekt orsaka en försämring av välfärden då skatteintäkterna minskar i takt med skattehöjningarna.

De vill dessutom göra inskränkningar i det fria skolvalet till nackdel för eleverna som därmed får en skola som tar sin utgångspunkt i ett ideologiskt felsteg – inte i kvalitet.

Vi tror att endast genom en arbetslinje, som sätter jobben främst, kan vi upprätthålla och utveckla den svenska skolan. Endast genom att basera skolan och skolformerna på kvalitet kan vi också verkligen få kvalitet.

Alla barn har rätt att utvecklas efter sina egna förutsättningar och få möjligheten att nå sin potential. Det uppnår man inte om man tvingar alla att stöpas i samma form. Vi tror på valfrihet, vi tror på sund konkurrens och vi tror på att vi inte vet bäst om andras liv.

Anniola Nilsson (m)

2:e vice ordf Barn- & Ungdomsnämnden

Anna af Sillén (m)

Petter Söderblom (m)

Ledamöter, Barn- & Ungdomsnämnden

Dagens förskoleregler bygger på en förlegad syn och måste ändras

För en knapp månad sedan lade vi Nyköpingsmoderater tillsammans med våra Allianskollegor en motion i kommunfullmäktige om att vi vill att alla barn ska ha samma rätt till förskola. Vårt förslag bygger på resonemanget att förskolan inte ska vara villkorad utan att den ska vara lika tillgänglig för alla barn. Att det är just barnens behov som ska styra – inte föräldrarnas situation. I dagsläget har barn i Nyköping som har föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga endast rätt till 15 timmar i förskolan. Detsamma gäller barn till nyinflyttade föräldrar som studerar SFI (Svenska för invandrare), och därför är vårt förslag också ett sätt att främja integrationen. För barn som precis flyttat till Sverige blir förskolan ett oerhört värdefullt forum för att lära sig språket, den svenska kulturen och få nya kompisar. Och jag noterar med glädje att vi har fått många positiva reaktioner från just nyinflyttade Nyköpingsbor av utländsk härkomst. På det hela taget är reaktionerna från föräldrar väldigt positiv. Vårt förslag ökar också föräldrarnas valfrihet och möjlighet att påverka sina barns förskolegång. Och, även om jag vill vara mycket tydlig med att vi har lagt det här förslaget med barnens behov som absolut utgångspunkt, går det inte (och finns ingen anledning att) att bortse från att det även har en positiv effekt ur ett jämställdhetsperspektiv: en ökning från 15 till 30 timmars förskola utgör en väsentlig skillnad när det gäller exempelvis en ensamstående, arbetslös mammas möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden – och därmed skapa en bättre familjesituation för både sig och sitt barn.

Bland förskolepersonalen har det däremot varit en blandad reaktion och det är väldigt tydligt att det bland personalen på kommunens förskolor finns ett stort missnöje när det gäller arbetssituation och belastning. Såväl i insändare i Sörmlands Nyheter som i samtal med oss har förskolepedagoger gett uttryck för en stor oro kring förmågan att erbjuda en kvalitativ miljö för fler barn när man redan i dag känner att barngrupperna emellanåt är för stora. Vårt förslag lämnades dessutom in strax före det strejkvarsel som lades på delar av Kommunals anställda inom förskolan för en vecka sedan. En olycklig tajming och det är inte svårt att förstå att det mot den bakgrunden var svårt för personalen att se vårt förslag om en utökad förskola som något positivt. Men det känns också som att det har uppstått några missuppfattningar som känns angelägna att reda ut:

  • Förslaget innebär att alla barn får samma möjlighet att gå i förskola – inte att det blir krav på att alla barn ska gå samma antal timmar i förskola.
  • Valfrihet: med det menar vi att det här förslaget stärker föräldrarnas rätt att avgöra hur mycket deras barn kan och ska gå i förskola. Inte att föräldrarna ska få frihet från sina barn. Vi är övertygade om att de allra flesta föräldrar gör sitt absolut bästa för att ta bra beslut för sin familj och sina barn.
  • För oss i Alliansen är det självklart att reformen inte kan genomföras utan att erforderliga resurser tillförs verksamheten. För stora barngrupper ska inte bli en effekt av den här reformen.

Jag och mina Allianskollegor tar självklart förskolepedagogernas larm på stort allvar. Vi hör den oro och ilska som flera pedagoger ger uttryck för och konstaterar att den förtroendebrist som råder mellan verksamhet och ledning är djupt oroande. Det måste vi undersöka vidare och komma till rätta med. Kanske beror oron till viss del på att den röd-gröna majoriteten (som ställer sig positiv till en utökning av antalet förskoletimmar) till skillnad från oss i Alliansen har sagt att inga ytterligare resurser ska tillföras verksamheten? Det är viktigt att notera den skillnaden: vi i Alliansen vill genomföra reformen på ett sätt som möjliggör lagom stora barngrupper och en bra personaltäthet.

Vårt förslag om 30 timmars förskola för alla barn är ett uttryck för hur viktig vi tycker att förskolan är. Vi vet att barn som har gått i förskola får en lättare start i skolan, särskilt då barn av utländsk härkomst. Det anser jag vara ett mycket tungt argument för att tillgängligheten till förskolan inte ska villkoras. Ett system ska inte byggas så att föräldrarnas situation begränsar barnets möjligheter. Men dagens system är uppbyggt så. Dagens regler för rätten till förskola bygger på en förlegad syn att förskolan är barnpassning medan föräldrarna jobbar. Idag är förskolan en skolform där grunden läggs för barns kunskapsutveckling, och då håller inte resonemanget att föräldrarnas sysselsättningsgrad ska styra barnens möjlighet till deltagande. Vi har lagt det här förslaget för att ändra på det och istället låta barnets behov styra. Förslaget stärker också föräldrars möjlighet att själva, och i samråd med pedagoger, bestämma i vilken utsträckning deras barn ska vara i förskola. Det ger en större möjlighet att individanpassa och se barn som enskilda personer med olika behov, men med samma rättigheter.

/Anna